Under Gustav Vasas befrielsekrig mot kung Kristian 1521-1523 slöt hövitsmannen Lars Olsson Björnram ett avtal med handelsmannen Erik Ångermann om en leverans av stora mängder mat till hären.
Erik var från Ångermanland, närmare bestämt från Häggvik.
I kontraktet åtog sig Erik att leverera strömming, eller sill som denna fisk också kallades.
Genom kriget rådde brist på salt och det sägs att detta var anledningen till att en del av den levererade sillen inte saltades in nog väl utan började jäsa. Så soldaterna fick sig ett smakprov av den norrländska delikatess, som idag kallas ”surströmming” – och det föll dem inte alls på läppen.
Missnöjet var så stort att mullret i hären nådde ända fram till Gustav Vasas öron. Kungen blev mäkta vred och skrev ett argsint brev till Erik, som beskylldes för att ha levererat rutten fisk och till råga på allt fick öknamnet ”Sursill”. Erik förstod att han för all framtid skulle få bära detta namn och tog udden av det hela genom att officiellt kalla sig för Sursill och anta detta som släktnamn.Erik lämnade Häggvik och bosatte sig i Teg i Västerbotten, där han återfinns som bonde i 1539 års skattelängd. Han fick med sin hustru Dordi tre döttrar, Catharina, Magdalena och Margareta som alla flyttade till Österbotten i Finland där de gifte sig med präster och domare. Eriks son Carl blev kyrkoherde i Karleby. Hans äldste son Östen stannade hemma i Teg, där han fick sju döttrar – Anna, Catharina, Christina, Margareta, Brita, Magdalena och Barbro, som alla utom Barbro flyttade till Österbotten, där flera av dem likaså gifte sig med präster. Av Östens två söner Hans och Erik blev Hans klockare i Österbotten, medan Erik tog över hemgården i Teg. Biskopen i Åbo, Johannes Elia Terserus, genomförde 1660 en biskopsvisitation i Österbotten och fann till sin förvåning att många präster och kyrkoherdar i församlingarna på ett eller annat sätt var släkt med varandra. Han började utforska prästfamiljernas härstamning och kom fram till att de alla härstammade från “en förnämlig bonde uti Umeå”, nämligen Erik Ångerman Sursill. Och så har det fortsatt. En senare kartläggning påvisar en Sursill i ett pärlband av församlingar längs hela Bottenviken, från Vasa i söder till Kemi i norr. Erik Ångerman Sursill blev en av de största anfäder som levt i Norden. Han står som stamfader till bortemot 2000 stora släkter inom alla samhällsskikt i Norden, Baltikum, Tyskland, Frankrike och Amerika. Bland hans ättlingar hittar vi storheter som Zacharias Topelius, Jean Sibelius, Carl Gustaf Emil Mannerheim, Urho Kekkonen, Olof Palme, Tarja Halonen och Jörn Donner – för att nämna några.
Släkten Sursill beskrevs redan 1850 i Genealogia Sursilliana.
Gustav Vasas brev finns på Riksarkivet. Landsarkivet har uppdaterade uppgifter om släktens genealogi och även Nordiska Muséet kan hjälpa dig om du vill veta mera.
Källor: Tord Bylund, Tom Juslin
Vid ett av Finlands presidentval visade det sig att fyra av kandidaterna var släkt – samtliga hade sursillsrötter.