Januari 2012

Ingemar Edholm

Ingemar Edholm fick på första advent motta Nordingrå Intresse- och Företagarförenings utmärkelse Årets Noling (för långvarigt arbete) med motiveringen:
”Han har hållit kulturen i Nordingrå levande både genom musik och fotografering.
Han har dessutom under många år drivit Tradjazzfestivalen”.

I femton år för att vara exakt. Såg inte bara till att allt det praktiska fungerade
perfekt, utan deltog själv med glädje och engagemang år efter år som musiker. Som
fotograf har han i vackra naturbilder fångat skönheten i landskapet runt omkring oss.
Här kommer ett porträtt av Ingemar Edholm, Månadens profil i januari.

Ålder68 år

Bor
Klockarvägen Nordingrå

Familj
Min fru Birgitta och 3 barn och barnbarn och barnbarnsbarn.

Yrke
Numera en glad och pigg pensionär.

Intressen
Det är mycket. Musik så klart. Körsång, Foto och snickeri och matlagning. Resa.
I Sverige har vi rest väldigt mycket på den tiden barna var små.

Vart åker du helst på semestern?
Utomlands, vi började i Grekland, sedan Indien och för ett par år sedan bodde vi på Phuket i Thailand i 5 månader.

Har du något speciellt barndomsminne?
Jag nästan drunknade vid 10 års ålder i Omnesjön och det glömmer jag aldrig.

Har du någon du beundrar, någon idol?
Gamla jazzmusiker från 1890-1930-talet från New Orleans.

Finns det något du gärna skulle vilja lära dig?
Engelska skulle vara bra att kunna lite bättre

Vad tycker du är dina starka sidor ?
Jag ger järnet till 100%

och dina svagheter?
Att jag inte stänger garderobsdörrar när jag har varit där…

Något vi inte vet om dig, dolda talanger
Jag är väldigt bra på att städa och då menar jag STÄDA

Vad gör dig glad/riktigt arg?
Glad när det går bra för min familj, arg när någon inte håller det man lovat eller kommer för sent till en tid.

Finns det ngt du drömmer om att få uppleva/göra?
Att åka till New Orleans vid något tillfälle.

Det bästa med Nordingrå är:Att vi bor på den vackraste och bästa platsen på jorden.

Hur skulle du vilja utveckla Nordingrå?
Att det flyttar in flera barnfamiljer hit, men då måste dom få jobb i närheten och att servicen finns kvar.

Foto: Ingemar Edholm ”Solnedgång”

Ingemar berättar mera:

Jag är född och uppväxt i …

Omne, Min lekplats var Omnesjön och Omneberget.
Gick 7 år i skolan, 2 år på Ulvviksskolan och 5 år på Vallenskolan, som då var relativt nybyggd. Sedan följde hela 22 år på Norlins skofabrik i Mjällom. Jag tror det var där som jag lärde mig hur viktigt det är att passa tider. Efter det fick jag jobb som bagare och chaufför på Holmbergs bageri och när dom flyttade till Vallen så följde jag med dit.
Jag har också jobbat som lastbilschaufför och kört både taxi och buss tills jag blev pensionär.
Från det jag var 12 – 13 år hade jag förmånen att få vara med i EFS blåsorkester i Nordingrå. Vi var ute på långa resor, till Stockholm, Göteborg och en tur till Danmark. Det är nog resor jag aldrig glömmer. En hel buss full med ungdomar från Nordingrå med omnejd – och med Gotte Byberg vid ratten så hade vi enormt roligt.
Blåsorkestern fanns i 10 år och vad jag kan minnas så spelade dom sista gången på Birgittas och mitt bröllop 1966.
1967 föddes vårt första barn, vårt andra 1969. Vårt tredje barn kom 1973. Då hade vi byggt vårt hus på Vallen. Den tiden gick alldeles för fort.

Musiken

1982 startade Sören Proos och några andra Häggviks Storband – som sedermera fick namnet Häggviks Jazzband – och efter första träffen så började också jag. Vi spelade tillsammans i flera flera år – men delade på oss 1999. Jag och några till startade Lena Stompers och spelade tillsammans i 11 år. År 2005 släppte vi en CD som vi sålde i några hundra exemplar. Nu har vi en orkester som heter River Boys Jazzband som vi startade 2010.

Tradjazzfestivalen

Under några års tid åkte Birgitta och jag till Askersund på deras Tradjazzfestival. Det var där idén kom att starta en egen festival här i Norrland. Den första Tradjazzfestivalen i Häggvik gick av stapeln 1995 och då var 7 band på plats. Efter som åren gick kom fler och fler orkestrar och idag har vi Norrlands enda och vackraste tradjazzfestival. Till min hjälp under alla år fanns Per Wärmegård vid min sida och utan Birgittas stöd och tålamod, stor hjälp från barn och barnbarn, släkt och vänner så hade vi nog inte lyckats genomföra festivalen med allt arbete som krävdes både bakom och framför kulisserna. När vi kört i 15 år lämnade vi över till Mannaminne.

Jag ser fram emot

Att jag och min familj får vara friska och att Birgitta och jag kan få förmånen att bo i Thailand några månader till nån vinter framöver. Att dessutom få fortsätta spela och sjunga och glädja andra.

Foto: Ingemar Edholm ”Fåglar och dimma”