Våren 1721 flammade vårdkasarna längs hela Höga Kusten. I kriget mot Ryssland tog sig en rysk eskader över Ålands hav till den svenska ostkusten och mördade och brände under sin väg norrut, medan den svenska flottan och hären gjorde detsamma runt Finska Viken.
På aftonen den 31 maj 1721 seglade delar av eskadern in i Storfjärden vid Ångermanälvens utlopp med kurs på Hornön där 300 kosacker och hästar landsattes. De delade upp sig i olika grupper och drog upp mot Nordingrå. Hus och byar i deras väg sattes i brand. Varnade av vårdkasarna hade befolkningen flytt till skogs med kreatur och bohag. Motstånd var meningslöst.
I Nordingrå socken ödelades bland annat Rävsön. Andra byar, varibland Kåsta, klarade sig.
I Nordingrå brann 42 gårdar
Moskoviten kommer! Röken från antända gårdar kommer allt närmare.
Nu månde de gamle, kvinnor och barn fly till skogen och fäbodmarkerna.
En konungens skrifvare Scherman har i en efterlämnad handskrift lämnat en skildring, ur hvilken vi hämta följande:
Vid solens uppgång den 1 Juni (1721), som var femte dag pingst, brändes öfverallt i Högsjö, Gudmundrå, Nora, Nordingrå, Skog samt Norrland och Mäland allt tillika, som varade något öfver middagen. Visst var det pingstens heliga tid, då frid bort råda på jorden, men fasan steg med rökarne mot skyn, röda lågor af stad och byar i flammor. Och moskoviten är en hedning, som föga fruktar Herrens helg.
Huru dessa röfvarhorder foro fram emot den fredliga befolkningen kan man förstå af följande uppgift.
I Hernösand brändes en mängd gårdar jämte kyrkan, i Högsjö 41 gårdar, i Nora 92 gårdar, i Nordingrå 42 gårdar, i Ullånger 54 gårdar, i Vibyggerå 70 gårdar, i Gudmundrå 20 gårdar, i Skog 12 gårdar, men i Bjertrå endast 7 gårdar.
BAKGRUND
Det Stora Nordiska kriget 1700-1721
Ryssland, Polen och Danmark-Norge ville ta tillbaka de områden som Sverige erövrat av dem tidigare och ingick ett hemligt avtal om att anfalla Sverige.
Den Stora Ofreden fick sin början 1710 då framför allt de finska delarna blev hårt ansatta och stora delar av befolkningen där flydde över Östersjön.
Krigsåren 1719-1721 kunde den ryska flottan härja längs svenska ostkusten för att tvinga den svenska regeringen till eftergifter i fredsförhandlingarna. År 1719 plundrade och brände flottan bl a i Stockholms skärgård och under de två följande åren återkom ryssarna med sina skövlingar längs norrlandskusten.
När anfallsvågen 1719 var över hade man bränt ner sju städer: Öregrund, Östhammar, Norrtälje, Södertälje, Trosa, Nyköping och Norrköping. Ett försök att inta Stockholm via Baggensstäket misslyckades.
I slutet av juli 1720 anfölls Umeå och Västerbottens kuster.
Våren 1721 anfölls och brändes Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Härnösand, Piteå och åter igen Umeå.
Vid Selånger utanför Sundsvall, den 25 maj 1721, utspelades den allra sista striden under hela kriget, vilket slutade med en rysk seger.
Den 30 aug 1721 undertecknades ett fredsavtal i Nystad där Sverige avstod sina östersjöprovinser och Ingermanland. Sverige var besegrat och den stora ofreden var slut.